Idag gick Carola Lemne, tillträdande vd för Svenskt Näringsliv, ut i Dagens Industrioch utger sig för att vara ett bevis för att Jens Spendrup promotar kvinnor.
Jag tror inte att han promotar kvinnor. Jag tror att hon har fått jobbet för att hon var mest kompetent. Det faktum att Jens Spendrup varit med och tillsatt tre kvinnor på vd-poster är faktiskt beviset för att det han säger är fel. Inte att han har rätt.
Låt mig försäkra er. Jag är inte ute efter Jens Spendrups huvud på silverfat, som vissa som hört av sig verkar tro. Däremot anser jag att han har en ganska stor bevisbörda när han så slarvigt hävdar att det inte finns kvinnor med rätt kompetens och rätt erfarenhet för att axla ett styrelseuppdrag. Särskilt när han företräder en organisation som Svenskt Näringsliv. Vad grundar han sitt uttalande på?
Jag känner inte Jens Spendrup, men jag har ingen anledning att tvivla på att han är en god människa. Om än dåligt uppdaterad i vissa samhällsfrågor.
Carola Lemne har jag däremot träffat i flera olika sammanhang och jag hyser den största respekt för henne. Det kan vara bra att ha förtydligat det, eftersom jag nu tänker kritisera hennes uttalande i Dagens Industri.
”Jag är principiellt emot kvotering. Att sitta i en styrelse av någon annan anledning än att man är väl lämpad för jobbet är ingen rolig känsla. Det tror jag inte skulle vara en bra början på en karriär.”
Vi bortser från att styrelsejobb sällan är början på någons karriär (slutet brukar vara vanligare) och går på principen. Ingen har väl någonsin hävdat att man ska stoppa in vilken kvinna som helst i styrelsen? Självklart ska man vara väl lämpad för uppdraget! Man ska vara modig, ha integritet, sunt förnuft och god kunskap inom sitt sakområde. Problemet är att kvinnor inte anses vara lämpade enbart på grund av att de är kvinnor. Män däremot verkar vara lämpade för att de är män och tillhör rätt nätverk. Eller om man vill använda Carola Lemnes egna ord:
”Jag tror som sagt mer att man gärna tillsätter någon som liknar en själv.”
Jag håller med Carola Lemne i mycket av det hon säger i artikeln. Till exempel problembilden ovan att man söker igenkänning när man letar. Jag håller också med om att man behöver bli mer kreativ när man sätter ihop styrelser. Inte för att få in fler kvinnor, utan för att få mer bredd. Det finns gott om kvinnor med vd-kompetens om det är det man söker.
Däremot tycker jag att det är oroväckande att hävda att någon lagt ord i Jens Spendrups mun. Intervjun är inte klippt och han har haft många chanser att ta tillbaka, pudla och korrigera. Men istället har han upprepat samma sak gång på gång. Han har inte blivit missförstådd. Tyvärr.
”Vem fasiken vill bli inkvoterad?” frågar Carola Lemne.
Som att det vore det värsta som kan hända? Män har ju stått ut med att bli inkvoterade för att de är just män i decennier. Själv kan jag tänka mig tusen saker som är värre. Till exempel att inte komma ifråga på grund av mitt kön.
Citerar finansminister Anders Borg:
”Alla ni kvinnor som inte vill bli inkvoterade, jag ber er: Bär det oket för samhällets skull.”
Anders Borg var tidigt ute med att säga att han var för en kvotering. Allt fler politiker har sedan Jens Spendrups uttalande ställt sig bakom honom. Vi kan nog räkna med en lagstiftning under nästa mandatperiod. Och varför inte ära den som äras bör genom att döpa den nya kvoteringslagen till Lex Jens?