Christer Karlsson tilldelas Gustaf Dalénmedaljen för hans mångåriga och framstående vetenskapliga insatser inom innovation, teknisk utveckling och produktionsnätverk. IMIT vill gratulera och ta tillfället i akt att fråga Christer om hans framgångsrika resa, vad som driver och motiverar honom, om hur han skapat en rad framgångsrika forskningsmiljöer. Dessutom fråga hur han ser på framtiden inom kunskapsområdet Management of Innovation and Technology.

Christer har haft en central roll för IMIT. Han var IMITs första föreståndare och var med och skapade det som kom att bli Stiftelsen IMIT med syfte att kombinera management och innovation/technology. Christer fick frågan av Handelshögskolans rektor Per-Jonas Eliaeson och Holger Bohlin, professor vid Chalmers tekniska högskola att utreda om management och innovation/technology kunde sammanföras. En fråga som resulterade i ett uppdrag som IMITs första föreståndare, ett uppdrag som kan liknas vid en akademisk entreprenör. Tidigt var styrelsen, som bestod då som nu av styrelseledamöter från inflytelserika och starka positioner i industri och akademin, en viktig arena för att diskutera idéer och utnyttja resurser och nätverk för att främja området Management of Innovation and Technology. Grunden för IMIT var att fungera som en nätverksbaserad organisation där forskare är anställda på högskolor och universitet men som gör tidsbestämde insatser i forskningsprojekt vid IMIT. Arbetet gav utfall och IMIT kom att bli en världsansedd organisation. Något som exemplifieras väl med de ord den välkända amerikanska forskaren Tom Allen vid MIT, som var den enda akademiska enheten som adresserade Technology Management vid IMITs startpunkt, valde för säga: ”ni är världens största forskningsorganisation i Technology Management”. IMIT växte vid denna period och arbetade mycket med produktionssystem och produktionslinjer och inte minst – bilindustrin – som kom att innefatta ett enormt stort projekt med 50- 60 forskare över hela Sverige och som koordinerades av IMIT. Det var viktigt att profilera IMIT och tydliggöra att IMIT inte är ett teknikinstitut men det handlar om teknologi, det vill säga kunskap om teknik och hur vi organiserar ingenjörer och kunskapsarbetet. Den forskning som bedrivs av IMIT löser problem i företag samtidigt som den bidrar till den akademiska kunskapsutvecklingen, inte minst via publikationer. IMIT kom helt enkelt igång som en innovation i sig själv och konstruktionen av IMIT är något Christer Karlsson är väldigt stolt över. Vara den som vet mest och den så kallade verkligheten Väldigt tidigt bestämde sig Christer för en personlig strategi – att vara den som visste mest om någonting. Tidpunkten för när detta någonting tog form var under Christers gymnasiestudier som ingenjör, då bestämde han sig för att läsa till civilingenjör på Chalmers och att läsa ekonomi på Handelshögskolan vid sidan om. Just integrationen av teknologi, organisation och ekonomi.

Det var viktigt att profilera IMIT och tydliggöra att IMIT inte är ett teknikinstitut men det handlar om teknologi, det vill säga kunskap om teknik och hur vi organiserar ingenjörer och kunskapsarbetet

Christer Karlsson Christer Karlsson är professor i Innovation and Operations Management vid Copenhagen Business School, professor vid European Institute for Advanced Studies in Management (EIASM) i Bryssel och professor emeritus vid Handelshögskolan i Stockholm. Han är ledamot av IVA (Kungliga IngenjörsVetenskapsAkademien) där han varit ordförande för avdelningen Management. 

En av motiveringarna för Gustaf Dalénmedaljen belyste Christers förmåga att utveckla, leda och stimulera till kreativa och innovativa forskningsmiljöer

fann han väldigt spännande. Han ville vara den som jobbade med både organisation, ledarskap, människor och teknik. Detta kan tyckas som en självklarhet idag men vid denna tidpunkt fanns inte begreppet Management of Technology annat än vid MIT och integrationen och skapandet av forsknings och utbildningsenheter som hanterade såväl organisering som produktutveckling låg ännu i sin vagga. En strategisk plan tog form och Christer beslutade sig för att kunna mest om detta i Sverige outforskade område – Management of Technology. På frågan var Christer Karlsson hittar inspiration till sin forskning svarar han att det handlar om två saker. För det första är det från vad som ibland kallas ”den så kallade verkligheten” – alltså vad som sker ute företagen. För det andra så letar han efter att göra bidrag till forskningen och när han säger bidrag menar han inte såsom forskare ibland talar om att ”fill the gap” då detta enligt Karlsson implicerar att det finns ett visst kunskapsområde och att vissa delar av området är outforskade. Själva idén – framhåller Christer – är att man gör bidrag och fyller på – annars skulle man ju stanna någonstans. Christer har alltid jobbat mycket med företag och följer och läser vad de gör – det genererar verklighetens frågeställningar och utifrån det mejslas kunskapsbidraget fram. En av motiveringarna för Gustaf Dalénmedaljen belyste Christers förmåga att utveckla, leda och stimulera till kreativa och innovativa forskningsmiljöer. Utöver Christers bedrifter i skapande av forskningsmiljöer inom akademi och hans roll för industrin är Christer världskänd för sitt arbete inom Clinical Management Research. Inom dessa använder Christer sig av longitudinella fältstudier i sin forskning: ”Det är min grej och det är det jag känner för – känner att jag gör samtidigt nytta”. Vidare utvecklar Christer att med denna ansats lär både de han jobbar med och han själv sig samtidigt, forskningen kommer på så sätt i praktiskt nytta direkt. Bakgrunden till denna ansats kommer egentligen från medicin där man botar och studerar patienten samtidigt. Även den longitudinella delen har alltid varit viktig för Christer – han är inte intresserad av de ögonblickliga tvärsnitten utan hur det händer långsiktigt och att utifrån detta arbeta med kunskapsutveckling. Detta har varit guidande för Christer inte bara i forskningsprojekt utan även hur han bygger upp forskningsmiljöer där en viktig del har varit att han har öppnat dörrar till organisationer och företagsledningar för doktorander och juniora forskare för att kunna nå den access som behövs för denna typ av långtgå- ende och djupa studier med starkt fokus på kunskapsutveckling. På frågan vad Christer är stolt över idag kommer IMIT upp, men även hans del i utformningen av konceptet lean. Samtidigt framhåller Christer de problem han ser med trivialiseringen av koncept som sker idag. Detta gäller för både lean – som börjat innefatta allt som har med förbättringar att göra – och innovation, som mer och mer ofta innefattar allt som man gör bättre. De problem som skapas när koncept utvidgas till att i princip innefatta allt är att det riskerar att urholka själva begreppet vilket gör dem mindre användbara. Christer betonar att detta är ett problem som behö- ver belysas och hanteras.

Mot allt större sammanhang Avslutningsvis passar vi på att blicka framåt – vart är vi på väg inom området Management of Innovation and Technology nu? Christer framhåller att allt ses i allt större sammanhang och att komplexitet numera är en huvudfråga. Exempelvis kan vi prata om att vi har gått från internationalisering till globalisering, från företag till nätverk, från produktion till supply chains. Sammantaget går allt mot större och större sammanhang. Det är en kontinuerlig förändring understryker Christer – blickar vi tillbaka har vi alltid gått mot mer och större sammanhang och idag är vi i en situation där samarbete, allianser och nätverk är viktiga för det mesta vi gör och forskar om. För forskare inom fältet påverkar det hur vi arbetar när vi konceptualiserar, vi behöver kunna nätverksanalys och analysera och mäta komplexitet: ”vi rör oss förbaskat sakta i den akademiska världen på denna front och en viktig sak för framtiden är att vi som forskare blir bättre på att undersöka även de stora sammanhangen”. Idag skapas system för produktion istället för att se på det som bara produktion, och systemet växer och växer med nya aktörer och samarbeten – det ställer krav på oss att även ta med dynamiken. Detta gäller för såväl den som skall designa och leda ett system som den som skall forska om och i det. Enkelt formulerat framhåller Christer att drivkrafter blir mer intressant än tillstånd

Gustaf Dalénmedaljen – Instiftad 1946 Till minne av Chalmeristen, uppfinnaren och nobelpristagaren Gustaf Dalén delas Gustaf Dalénmedaljen i rent guld ut till personer som har avlagt examina vid Chalmers och som har genomfört förtjänstfull verksamhet som bygger på Chalmers kompetensområden och som spänner från teknikens matematiska och naturvetenskapliga grunder via ingenjörstekniken till teknikens industriella och samhälleliga förverkligande. Medaljen delas sedan 2002 ut varje år på föreningens stora vårmöte/ vårfest, oftast i maj månad. Gustaf Dalén (1869-1937), som först gick på Chalmers, som sedan vidareutbildade sig på Polytechnikum i Zürich och som fick Nobelpriset i fysik 1912, är än idag ett verkligt föredöme genom att han lyckades fånga alla de ingredienser och egenskaper som dagens Chalmers och chalmerister strävar efter

Del av motivation till Gustaf Dalénmedaljen från Chalmersska ingenjörsförening Christer Karlsson tilldelas Gustaf Dalénmedaljen för hans mångåriga framstående vetenskapliga insatser inom innovation, teknisk utveckling och produktionsnätverk. Han har genom sin förmåga att utveckla, leda och stimulera till kreativa och innovativa forskningsmiljöer starkt bidragit till utveckling av processer och metoder för att utveckla det industriella ledarskapet i den globala industrin. Christer Karlsson har genom sina mycket omfattande vetenskapliga publikationer och insatser och sitt ledarskap stärkt Chalmers forskningsrenommé såväl nationellt som internationellt. Bland annat medverkade Christer, på rektors uppdrag, till bildandet av I-sektionen vid Chalmers samt var föreståndare för forskningsinstitutet IMIT, Institute for Management of Innovation and Technology, vilket utvecklades tillsammans med Handelshögskolan i Stockholm, Lunds Universitet och KTH. Christer Karlssons forskning omfattar processer och ledningsmekanismer för teknik och innovation inom ett flertal industriella områden. Med den globala industrin i fokus har Christer studerat betydelsen och effekterna av produktutveckling i industriella system, produktionsdesign, globala produktionsnätverk och hur företag kan skapa konkurrensfördelar genom att arbeta effektivt med in/out sourcing, partnerskap och lean production system.