Började dagen med att gå på Tillväxtverkets jämställdhetskonferens Uppdrag Tillväxt. Trots en fantastiskt rolig början där fyra skådespelare gestaltade problematiken med ord som tillväxt, attraktionskraft, hållbarhet, mångfald och jämställdhet, så föll det hela pladask redan när Lennart Ekdal öppnade munnen. Som moderator för evenemanget deklarerar han att hans fru minsann ser honom som jämställd – för det mesta.
Vad han egentligen berättade var att han faktiskt inte är medveten, men kanske ändå en hyvens kille. Är helt säker på att han har rätt.
Han körde dock i diket redan när han presenterar de två kvinnor från Tillväxtverket som arrangerat evenemanget, med orden:
”Ni vet vad jag har sagt. En glad uppsyn och lite talang, så kommer ni att klara det här fint.”
Det här upprepade han tyvärr senare också när en av arrangörerna försöker styra upp honom på banan igen.
”Glad uppsyn, Rosi!” och genast hade hennes försök att rädda situationen tystats. Han tog ingen regi.
Inte förrän Kerstin Alnebratt från Göteborgs Universitet kom upp på scenen. Då blev det andra bullar. Hon använde hela sin tid till att pedagogiskt förklara för eventets moderator vad hans uppdrag var och varför publiken blev upprörd. Han försökte försvara sig.
”Begreppen är luddiga och obegripliga och jag försöker konkretisera dem.”
”Kanske för dig, men inte för dem i publiken. De jobbar med detta varje dag”, kontrade Alnebratt och bad alla i publiken som förstod frågeställningen att räcka upp handen. En skog av armar sträcktes upp i salongen.
Och där har vi pudelns kärna. En kärna som arrangören faktiskt får ta på sig.
Jämställdhet är inte en åsiktsfråga. Det är en kunskapsfråga. Ekdal hade inte kunskapen.
Jämställdhetsminister Maria Arnholm jämförde problemet i sitt inledningstal med en scen ur the Matrix. När huvudpersonen Neo i början får välja mellan ett rött och ett blått piller. Tar han det blåa pillret kommer hans liv att fortsätta som tidigare. Tar han det röda så kommer han att se världen som den verkligen ser ut. Sanningen är ibland obekväm, men bara när vi ser verkligheten kan vi vara med och förändra den.
Jag hoppas att Lennart Ekdal efter vad jag bara kan anta var en ganska obehaglig upplevelse, idag väljer att ta det röda pillret.
Jag hoppas också att Tillväxtverket och andra arrangörer av liknande evenemang inser att även moderatorer behöver kunskap för att kunna ställa relevanta frågor av hänsyn till publiken.
Management by Kerstin valde att lämna konferensen efter lunch. Som egenföretagare är tiden dyrbar och vi vågade inte riskera att slösa fler timmar. Istället valde vi att registrera oss som blodgivare på Blodcentralen vid Hötorget. Då det var mer än fem år sedan sist, måste alla tänkbara prover tas på nytt innan man verkligen får ge blod. Således blev inte dagens höjdpunkt en injektion i jämställd tillväxt utan ett syfilistest.
Ps. Kunde förstås inte låta bli att kommentera det helt absurda i att homosexuella män inte får ge blod om de haft sex med en annan man de senaste 12 månaderna.